Lite utanför....
....känner jag mig just nu. Anders och maken murar som galningar för att bli klara tills i morgon när "träjobbet" skall påbörjas - och vad händer - bautaösregn!!! Kunde det inte vara uppehåll ett litet tag till! Ok det är ju mindre risk för värmeslag förstås. Jag får inte vara med, för nån påstår att jag bara lägger mig i, och då tar det mycket längre tid? Jag får nöja mig med att utfordra folket. Visst, kul, men det gör jag ju alltid annars också! Lägger mig i, javisst gör jag det! Jag har levt i renoveringshus sedan jag var sju år och hunnit lära mig en del jag också! Fick alltid vara med att jobba hemma vare sig det gällde att snickra eller mura. Konstigt egentligen eftersom min far var lika petig som jag och petig i överkant kan jag visst det vara och rädd att något skall ramla över dem när de håller på! Tycker väl inte alltid att de är så försiktiga liksom. Å visst går det utan mig - till en viss gräns i alla fall - tycker jag ju då!
För att inte springa på väggarna mellan spispassen satte jag på TV:n. Vad är det för SKIT de sänder??? På två kanaler var det psykologprogram i flera timmar??? Om inte folk mår dåligt innan så är det förbanne mig tvunget att de får ångest efter sån dynga! Vad har hänt med folket? Efter minsta lilla malör skall det upprättas krisgrupper och tillkallas psykologer? Det finns ju inte en chans till egen återhämtning när man hela tiden skall påminnas om hur dåligt man bör må? Till syvende och sist finns det ändå ingen annan än man själv som kan ta tag i problemen, och ändå betalas förmögenheter ut till hjärnskrynklare, ofta till absolut ingen nytta. Man kan kanske behöva en puff i rätt riktning ibland, men den borde komma från personer som känner en väl - klok familj eller vettiga vänner. Tillsammans stöttar man varandra för att bygga upp såväl självförtroende som psyke. Sedan finns det alltid loosers som inte har förmånen att ha rätt folk omkring sig, men jag betvivlar att de får ( kan ) ta del av "proffshjälpen" . Antingen blir de jättestarka av att själv lösa sina problem - eller så går de antagligen under. Var finns hjälpen för dem?
Nä, lite peppningsprogram, som inte var så överdrivet hurtiga och fjompiga, utan skapade med lite sunt förnuft kunde säkert hjälpt lite till mans istället. Nä, inget TV tittande mer på dagen - det pallar jag inte! Nu till nästa måltidsförberedelse -tjosan bland kastrullerna!
För att inte springa på väggarna mellan spispassen satte jag på TV:n. Vad är det för SKIT de sänder??? På två kanaler var det psykologprogram i flera timmar??? Om inte folk mår dåligt innan så är det förbanne mig tvunget att de får ångest efter sån dynga! Vad har hänt med folket? Efter minsta lilla malör skall det upprättas krisgrupper och tillkallas psykologer? Det finns ju inte en chans till egen återhämtning när man hela tiden skall påminnas om hur dåligt man bör må? Till syvende och sist finns det ändå ingen annan än man själv som kan ta tag i problemen, och ändå betalas förmögenheter ut till hjärnskrynklare, ofta till absolut ingen nytta. Man kan kanske behöva en puff i rätt riktning ibland, men den borde komma från personer som känner en väl - klok familj eller vettiga vänner. Tillsammans stöttar man varandra för att bygga upp såväl självförtroende som psyke. Sedan finns det alltid loosers som inte har förmånen att ha rätt folk omkring sig, men jag betvivlar att de får ( kan ) ta del av "proffshjälpen" . Antingen blir de jättestarka av att själv lösa sina problem - eller så går de antagligen under. Var finns hjälpen för dem?
Nä, lite peppningsprogram, som inte var så överdrivet hurtiga och fjompiga, utan skapade med lite sunt förnuft kunde säkert hjälpt lite till mans istället. Nä, inget TV tittande mer på dagen - det pallar jag inte! Nu till nästa måltidsförberedelse -tjosan bland kastrullerna!
Kommentarer
Trackback
