Aldrig é man nöjd....

Nu är det för varmt för allting utom höet som skall torka! Vi pallar inte så tvära kast i väderleken. Åtminstonde inte om man skall göra något - räcker med att storhandla (min lott) och fixa kassa däck hos vår eminente alltid vänlige och alerte Jonas på Åkes Däck i Tomelilla (Hennings lott). De senaste gångerna har vi sammanstrålat vid kassan på Kvantum och jag har ytterst tacksamt tagit emot hjälp att packa ner varorna. Jag får faktiskt lite ångest när jag med min kassa arm, snabbt skall plocka ner mycket grejor i kassarna och folk väntar i kö bakom. När jag packat den första kassen försvinner liksom orken i högern och det brukar sluta med att jag "schöfsar" ner resten i vagnen och får packa när jag kommer ut istället och har hämtat mig lite. Skit också!
Midsommar har det ju också varit och aftonen firade vi med "di andre gamle", bror och svägerska, svägerska och svåger och Hennings kusin som hör till familjen. Lugnt och lagom i alla delar.
Vår gamla vovve Cassie blev riktigt dålig och fick avlivas på söndagen och det är den bistra verkligheten - när man skaffar ett djur så kommer alltid den dagen då man skall avväga tiden för dess frånfälle om det nu inte dör akut. Jättejobbigt när ögonen fortfarande är spejiga och svansen försöker vifta. Hon slutade dock äta på lördagen och kunde inte resa sig upp - då är det dags! Hon kom till oss som 1-åring och hade då vistats i lägenhet hela tiden och ville nog inte det. Grannarna där instämde också! Hos oss har hon varit utomhus alla 13 åren och kunde gå in och snusa runt, men såg till att komma snabbt ut igen. Vi hade redan en tvårumshundkoja (med fönster) som Henning isolerade extra med frigolit till henne. Det var onödigt - all frigoliten + masoniten låg utspridd på hela gården på morgonen! Därmed bestämde hon själv var gränsen skulle gå med duttandet! De senast åren fick hon en bostad till, eftersom vi märkte att hon gärna låg i porten ibland. Hon började höra dåligt och kunde kanske hålla bättre koll därifrån. Nu blir det nog ingen mer hund här, det får räcka att sonens Zorro kommer hit ibland, vi kanske kan ha delad vårdnad .......?

Riktigt obekvämt

Efter ännu en tur till Torsebro - riktigt gulligt litet samhälle - idag  på jakt efter ett fönster (!) och häromdagen lämnandes alla premieringsanmälningarna för katalogregistrering. Då visste vi så klart inte att vi skulle behöva köra hit igen idag! Fönstret följde med hem och när vi ändå var utsläppta så kvistade vi över till EKO-Hallen också. Där var allting omändrat sedan sist vi var där, och faktiskt lite mer logiskt nu, men det tog ett tag att hitta alla grejor. En runda i en så stor affär är väl ungefär vad jag pallar, men det var o.k. Dock tarvade det KAFFE innan vi körde vidare! Sorgligt konstaterande att även denna cafeteria begåvats med stolar som är fullständigt omöjliga att sitta på, så blev det en snabb kopp. Det första stället jag hittade dessa eländiga stolar på var på biblioteket i Simrishamn. När jag hittade samma stolar på den renoverade serveringen på sjukhuset i Simrishamn och i matsalen på Bollerup m.fl. ställen så uppstår ju frågan - vill ni inte ha besökare här? Eller vill ni att de skall stå och fika och äta - eller läsa?
Sittplattan är lika stor (liten) och lika hård som en middagstallrik som begåvats med ett staket i en 75%-ig cirkel! Att få ner my bigass i en sån tortyrmakapär är inte kul! För att inte tala om när man flutit ner och in i den, så är det ju tid att resa sig! De ni...! Under tiden vi slök kaffet var det i alla fall en smalgumpad dam som försökte och hon fixade det inte heller.  Hon kunde liksom inte räta ut sig och hamnade halvvägs in på bordet bland servisen. DÅ passade jag på att åla mig ur sittskrället när alla tittade på stackars damen! Jippiiii! Jag lyckades bli av med den utan kramp och undslapp en lättnadens suck. Jag vet emellertid fortfarande inte vad det var för fel på de stolar man hade innan och som gick att sitta på?

Dubbelmoral.......

Nu börjar den tiden då man får riktigt kluvna känslor - turistsäsongen! Det är ju helt underbart att folk tycker att det område man bor i är så tilldragande att de vill tillbringa sin ledighet här. Å så ska man inte generalisera, det är nog lite lätt att ta till ibland. Det finns visst personer som passar som handen i handsken "ute på landet" men så finns det dom andra..... Det värsta är att vi hade ju varit lika bortkomna om vi kommit till nån miljö vi inte är vana vid, och jag tänker nu på att det är säkert därför man stannar hemma istället för att utsätta sig för att bli kallad för lantis eller så! Även om jag som f.d. "stabo" är stolt och lycklig över att ha fått förmånen att slippa Malmö för en tillvaro, som visst varit otroligt kärv många gånger, men jag och barnen har fått lära oss att glädjas åt icke materiella saker och att det fortfarande här ute finns den respekt för andra människor och andras egendom, som snart totalsaknas i tätorterna! Vad det beror på - det vågar ingen spekulera i!
I alla fall så blir det ett par månader framöver en jädra röra i affärerna, på vägarna och vid alla evenemang som det kryllar av , men vi unnar oss en del goda skratt också! Idag var några 60+ personer ( om det varit barn hade det varit helt naturligt) ute och promenerade och stannade naturligtvis utanför hagen där lilla shetlandsfölet går. Hon ville säkert komma fram och hälsa men vågade inte riktigt och situationen slutade med att sällskapet vinkade till henne i stället. Jag vet inte riktigt vad de väntade sig skulle hända, men den dag hästarna spontant vinkar tillbaka så tror jag vi ifrågasätter vidare djurhållning!  Eller förresten, då är kanske hästarna på "rätt" sida stängslet!

Veliga....



Väderprognosen hoppar vi över, men regnet har fört det goda med sig att våra saknade svarta skogssniglar har kommit tillbaka! Men ovanstående exemplar satt och åt kattpellets i misarnas skål! Eftersom det beteendet verkade synnerligen hagalet så var ju första undran - är det en mördarsnigel? Med mordvapen berett så sansade vi oss och började studera djuret närmare. En skogssnigel kan vara gulvit och en mördarsnigeln kan vara beige! Jaha? Sedan räknade vi våder på ryggen - en ss tätare och en ms färre! Det beror ju på vad man jämför med liksom! När vi i skriften kom till att artbestämningen endast kan göras säkert om man kollar de inre organen så lät vi den gå! Den var inte såååå slemmig heller - och ganska söt! Kanske var det avkommor från tigersnigeln ( eller panter var det kanske) vi lät gå i fjor? Vi skickade ändå iväg denna med avskedsorden att kommer du tillbaks med 400 slemmiga bruna avkommor, då jäklar!!! Va enkelt det hade varit att ta saxen, eller ölet, eller strömmen eller nåt annat effektivt . När det gäller djur som inte stör, så är vi så eländigt veliga!

Å så var det höst....

9 juni å så ska man gå å frysa! I och för sig inget ovanligt tror jag . Det ovanliga är väl att det var 25+ i April! Det var under 0 häromnatten och när det blir så konstigt så det känns lite som nån stjäl dagar ifrån en liksom! Jag är ingen värmeälskare, men minst 15 vill jag ha i alla fall! Inte hagel som ligger kvar i dygn vid denna tiden på året!
Hade i alla fall fint väder när vi var på Countryfestivalen i Karlshamn den 30 maj! Sönerna bjöd och det var en mycket trevlig dag. Anders kompis Martin spelade i ett band som var riktigt, riktigt bra!
Hemma har det mest varit "husrivejobb" och kommer väl så förbli i sommar eller ja hoppas ju det blir lite uppbyggnad också! Skönt att man river i hus där man inte bor, det är lite enklare då. När vi flyttat ut alla grejor i Holma så förstår vi ändå nte riktigt var de kommit ifrån! Där var MASSOR! Visserligen övertog vi det som det stod, men ändå.....! Får väl ordna loppis nån gång i sommar - det har jag aldrig gjort förut! Kan kanske vara kul!

RSS 2.0