Hur bra e de med Fb och andra sociala medier egentligen....
Jag själv har jättestor glädje av t.ex. Fb, eftersom det är svårt för mig just nu, att ha så mycket annan social samvaro. Har också hittat gamla vänner som blir som nya och den kontakten hade jag ju inte fått annars! Jag försöker dock begränsa mig till det jag verkligen vill dela med mig och till vem. Det gör ju såklart andra också, men jag blir lite konfunderad när man hittar folk som är vänner till sig själva. Då måste man befinna sig nära desperationens gräns liksom! Att ha 1000 vänner är ju inte heller relevant, du kan ju knappast ha så många bekanta ens. Så räcker ändå inte vännerna till och då måste man gå med i en grupp! Kul med byagrupper och annat som förenar, men det räcker ju inte! För att synas måste man vara med i flera grupper! Å grupperna förökar sig med orkanfart! Spelar ingen roll om de har någon helt annan landsände som geografiskt centrum och man inte ens kan ta nytta av det budskap som förenar – klick på knappen så syns man på ännu ett ställe. Liiiite noja tycker jag detta är!!
Man kan föra fram dolda budskap som man inte vågar säga direkt till någon, men skriver jag det till A som är vän med B så kommer det kanske fram till C osv. E man riktigt dum så skriver man om hur kasst det är på ens arbetsplats eller t.o.m lite förtäckta hot mot någon, som dock inte kan misstolkas! Man sänder iväg vassa pikar för att såra den det gäller och då hamnar vi nära psykologiskt näthat, eftersom mottagaren knappast försvarar sig heller på en ofta offentlig sida!
Kan man moget hantera medierna, så är de oöverträffade glädjespridare, men vad händer t.ex. med en av sin livssituation förbittrad själ eller dem som spelar tuffa, men som långtifrån verkligen är det och istället för att ta en diskussion live, väljer att vräka ut sin frustration offentligt. Ingenting blir så mycket bättre av det. Det måste finnas en anledning till att folk mår psykiskt mycket sämre idag än för bara 10 år sedan. Konflikträdda. Diskussionsrädda. Sociala katastrofer eftersom man inte kan umgås utan att ha IT-instrumentet nära sig och helst i örat el knät – Hela Tiden!
Undrar hur nästa generation kommer att ha det på ålderdomshemmet? Kommer alla TV-spel, paddor, ajfånar, laptoppar och smartphones att följa med dit? Eller har man redan fått ett microchip inplanterat nånstans, så att det går att fjärrstyra alla de intagna som ändå inte ens kommer ihåg vem dom skall söka efter på Fb eller vad det kan vara då? Man har säkert redan glömt bort att kommunicera oralt och alla glor på samma skärm (av ekonomiska skäl) där all info kommer upp som bilder. Maten visas också på skärmen och så får man en pilla att tugga på! Där kommer också vår-höst-sommar och vintervyer som visar vädret. Promenader är borttagna, ingen hinner med det ändå – personalen måste ju programmera chippen.
Det finns ju ingen gräns för hur det kan bli och det låter inte klokt, men glöm inte var ni läste det först, ni som är i live då…….
Skyddsjakt på malplacerad varg - absolut!
Bort med varg från områden där den angriper inhägnade djur, som inte kan fly från angriparen! Det kan inte åvila djurägarna att försöka utestänga rovdjur med så hög strömenergi, att den är olämplig för den egna boskapen!
Jag har ställt frågan till JBV om vilken energi som är tillåten i stängsel för husdjur och där visste ingen, utan jag blev skickad till Elsäkerhetsverket, där jag fick nedanstående svar:
”Följande stycke ur bilagan BB beskriver vad som gäller kring energimängden i samband med olika djurslag:
Elstängsel avsedda att avhysa fåglar, hägna in keldjur eller för att tämja t ex kor behöver, för att en tillfredsställande och säker funktion skall erhållas, endast matas från elstängselapparater som avger pulser med lågt energiinnehåll.
Vad som menas med lågt energiinnehåll får man själv bedöma, standarden säger dock att den maximalt tillåtna energimängden är 5 J och detta värde ska inte överskridas!
Jag vet inte riktigt vad som menas med keldjur här? Skulle kännas konstigt att stänga in kaninen, hunden, katten, råttan, marsvinet osv i elstängsel? Möjligtvis minigrisen? När det gäller ”tämja” kor så är ju påfösare och även kodressörer förbjudna sedan flera år? Till vanliga lantbruksdjur är det alltså 5 J MAX!!! Oftast räcker det med hälften.
Kollade hos Svensk Elstandard som skickade mig till Länsstyrelsen som inte ville svara längre när det kom till dessa lite oväntade frågor, utan meddelade att de var tillsatta av regeringen att fullfölja deras beslut om besiktning av angripna djur och rapportering. Det var också bestämt att varg skall finnas i de södra delarna framöver. Punkt. Minsann! Jag kunde vända mig till Viltskadecentrat. Kollade deras hemsida och pratade med marknadsansvarig där och hon bekräftade att det finns inga regler för hur hög strömenergin får vara, när det gäller t.ex. ansökan om bidrag till rovviltsavvisande stängsel i Sverige. Det finns en del ”intelligenta aggregat” som påstås sänka styrkan om något fastnar i trådarna, men det känns svårkontrollerat och dyrt! Måste till en GSM-modul som är beroende av mobiltäckning osv…..
När det gäller rovdjursstängsel måste energin enl Ls vara minst 15-25 J. För långa sträckor och högt ohm-tal behövs ännu starkare! För alla dessa aggregat behövs dispens och den söker tillverkaren? Jättekonstigt, det borde vara användaren som söker dispensen beroende på var och hur stängslet skall användas. Så stark energi i stängsel är totalt olämplig för tamdjur och kan även störa telenät och bidra till elektromagnetisk inkompabilitet i andra sammanhang. Står ingenting om vad som händer med t.ex. en pacemaker? För att en apparat är EU godkänd, behöver det inte betyda att den är förenlig med svenska djurskydds -och miljölagar. Det avsätts av staten miljoner kronor varje år till stängsel som vid en granskning kanske inte är godkända!!
Nu övergår jag till vanligt sunt förnuft!
Jag har ingenting emot varg i sig, (det var en sanning med modifikation, förstår inte varför ett djur behövs som gör så stor skada) inte heller att ett hungrigt djur i naturen, tar ETT byte för att äta sig mätt, men det går aldrig att acceptera att varg tillåts härja fritt på platser där den inte hör hemma och spoliera enskilda människors försök att livnära sig på djurskötsel och/eller samtidigt hålla landskapet öppet för allas skull! Fullständigt vansinne att försvarslösa djur, ofta av ras som också omfattas av bevaringsplan, plågas till döds, när de i panik springer för sina liv med tarmarna hängande utanför magen och med stora bitar kött urslitna ur sina kroppar, innan de stupar! Där hjälper ingen ersättning och hade någon medvetet tillåtet att samma skador tillfogats djur i annat sammanhang, hade det lett till stränga straff för djurplågeri! En varg som börjat bete sig så här slutar aldrig att göra det! Det går inte heller att stänga ute en varg från ett stängsel som även är ok för andra djurarter och det har jag inte sett någon diskussion om. Har faktiskt inte heller sett några som helst inlägg i debatten från s.k. ”djurvänliga aktivister” till försvar för fåren? Här har ni ju något att ”bita” i!
" De sista entusiasterna" måste kunna bedriva sin djurverksamhet och även kunna ha sambete vilket är önskvärt. Människor skall ju också kunna gå nära stängslen, annars blir det ganska konstigt. Ok, det var visst inte mer än fem personer som hade dött av att de av någon anledning fastnat eller ramlat i energistarka stängsel de senaste åren, så där räknas det väl också med att ”lite spill får man tåla”!
Sedan urminnes tider har djurarter flyttat, minskat eller rent av dött ut, när de inte längre passar in i takt med att samhället utvecklas och folk - och tamdjursmängd ökar. Oftast anpassar sig naturen till det och gör den inte det, då är det upp till oss att välja vem som får ge sig. Ganska enkelt – eller hur?
Naturligtvis kommer nån ”vargvillvihaöveralltsympatiker” att försvara detta också med några inlärda standardfraser, om att djur har samma rätt som vi att leva var de vill, osv! Jaha, men nu är ju naturen ordnad så, att den som är skapad med störst hjärna krattar manegen, jobbar, betalar skatt och styr skutan. Visst inte alltid med största framgång, men det finns liksom ingen ställföreträdare på samma nivå, som kan hoppa in ändå! Därför går det inte att förmänskliga djur eller ens tala om rätt att finnas här eller där. Det är en balansgång där man måste prioritera människors försörjning och trygghet, i länder där man har den möjligheten. Det finns nog en plats för de flesta individer, men inte villkorslöst på samma ställe. Rovdjur som går bärsärkagång på hägnade tamdjur skall bort, det är oftast genetiskt betingat! De som inte inser detta, kan ju fixa så att t.ex. malplacerade vargar har tillgång till mat, utan att angripa hägnade djur. Det går ju inte - tror inte någon släpper till sin hund eller katt frivilligt – nä just precis, det gör inte andra djurägare heller……
Glöm inte äggen - på spisen! Glad Påsk!
För många år sedan skulle vi få gäster från Finland som var intresserade av en häst vi hade. Dagen bestämdes och vi kollade av varandra på morgonen, när de åkte av färjan i Stockholm och sedan skulle de ringa när de var i närheten så vi kunde guida dem hit. Vad bjuder man på? Liten buffé med bl.a sill o ägg var väl ok efter lång resa. En bra bit upp på dan började jag fixa maten. Satte på äggen och lade upp övrig mat vi skulle ha. Plötsligt hörs en bil svänga in på gårdsplan! Jösses vad duktiga de är som själva hittat tänkte jag och rusade ut. Lite allvarsamma, men intresserade gick våra gäster med oss runt och kollade och pratade med och om alla hästarna såklart. Vi var väl ute i trekvart sådär och då var det lagom dags att gå in och äta. Jag gick oartigt först och när jag öppnade ytterdörren slog en genomträngande svaveldoft emot mig! Va i......? Brinner något? Svavel - ÄGGEN!!!
Rusade ut i köket och den syn som mötte mig satte mig i en prekär situation. Inte ett ägg någonstans, ett litet äggskal på golvet bara, men ovanför spisen i taket, på väggen och på skåpet hängde gröna slajmdalkar i längden 15 -20 cm!!! Jag tittar mig hastigt om och ser den allvarlige finske mannen i familjen, som en bildstod i dörröppningen utan att röra en min, de andra hade inte hunnit in! Oj då sa jag hurtigt, här har visst skett en kemisk rektion, haha... Tur att jag hade "nödutgång" på andra hållet så jag kunde fly innan jag exploderade. Det tog ett bra tag innan jag sansat mig, satt in gubben i situationen så han kunde lotsa iväg folket nån annanstans och jag med stekspade kunde börja nedskrapningen av den gröna geggan. Å där var inte lite!!! Med tvärdrag i huset, skrattkramp i magen, satte jag på nya ägg och gissa om jag passade dem!! Jag vet inte riktigt hur vi kom igenom dagen, men hästen blev de belåtna med!
Jag vet fortfarande inte vad som hände, har frågat många, men ingen har gett mig något bra svar. Intressant, ja, men inte nog för att försöka igen, så det är ingenting jag rekommenderar.
Alltså PASSA ÄGGEN och GLAD PÅSK!
Feminist eller.....
Idag känner jag mig extra kontroversiell, eller kanske inte alls, det beror ju på läsaren!
Jag har ingen aning om vad en feminist är, eftersom jag inte heller vet vad motsatsen är. Förmodligen är jag för gammal, har alltid varit stolt och glad över att vara kvinna utan att jag känt att jag behöver bevisa nånting. Generna kan vi inte ändra på och i de gener vi har, finns ju också ett beteende som är könsrelaterat.
Jag har alltid haft skitdålig lön, har tom fått gå tillbaka till en grundlön när jag bytte till ett jobb som inte ens fanns. Det var upp till mig att se till att jag hade där att göra. Det var oddsen när jag som arbetslös (om än frivilligt arbetslös, för att jag kände att jag inte kunde gå över till konkurrentbanken, när jag jobbat på ett ställe i 26 år) var nästan 60 och nånstans gillade jag väl utmaningen, men å andra sidan hade jag förmodligen inte nåt att välja på. Jag var ganska nöjd med de manliga förmännen som fanns där, men inte den ragata som var chef! Hon måste hela tiden vara elak och nedlåtande för att bevisa sitt chefsskap. Många gånger gjorde jag hennes jobb, men lika lite tänkte jag på min dåliga lön då som om jag hade haft en manlig chef. Jag inser att jag varit helt fel på det, men min uppfattning har alltid varit - få jobbet gjort så smidigt som möjligt o skit i vem som gör vad! Totalfel, javisst, men jag har inte ens reflekterat över det!
Visst ska man kanske ha lika lön för samma arbete och lika naturligt måste man då göra ett likvärdigt jobb också. Så var det det där med generna igen - så länge inte männen föder vartannat barn så blir vi aldrig jämställda! Varför kämpa emot detta??
Många kvinnor som fått höga positioner har ju inte fixat det! Många män är otroligt störda av att inte få vara den "som ansvarar för huvudförsörjningen" i familjen. Andra har inga problem alls med detta. Arbeten är underbetalda, ja, det kan vara så, eller så är övriga överbetalda? Vi lägger så mycket energi på att hitta positioner att klaga på, att vi blir trötta bara av det! Hur skall jag komma ur det här nu då?
En man i familjen som är tillfreds med sin tillvaro, överbetald eller jämlik, är till större glädje för kvinnan än någon som kanske önskar att han bott tillsammans med en man istället, för att det hade varit enklare. En kvinna som bor tillsammans med en man med dessa tankar, hade kanske hellre valt en kvinnlig dambo av samma skäl.....
Femanism kanske?
Våga vara sjuk??
Jag har under åren absolut gått fel mattekurser! Hur jag än bär mig åt, så kan jag inte få ihop hur man tänker när det gäller sjukvården. Hur skall man kunna ta in exakt så många patienter, som man har (för snål) budget att behandla??? Skall någon Hades stå utanför och räkna "elle - belle- bi" eller skall varje familj få tilldelning på timmar man max får spendera som sjuk på sjukhus? Det kan ju inte vara många som åker dit för att fröjda sig direkt och då undrar jag ju hur man skall kunna pricka in ev sjukdom som man behöver sjukhusvård för just när sjukhuset inte redan är fullt och de då också får böta för extra bäddar och sänka lönsamheten ytterligare? Känns lite som när man får råttegift hos Anticimex - de som inte är önskvärda och nyttiga kan man få var sin dos gratis till.....
Det blev många frågetecken här och det är väldigt befogat! Alldeles förfärligt att behöva vara rädd att bli sjuk på fel tid och fel plats med risk att inte få hjälp, eller kanske hamna på ett ställe där personalen redan är slutkörd. Det var inte ok innan och det är skandal att ha företrädare som fortfarande inte kan beräkna behoven, men som trots det får många miljoner i ersättning både nu och när de ev ertappas att inte kunna sköta sitt jobb och åker ut..........
Hästkött
Så var det ju det här med hästkött! Det är nästan 20 år sedan jag under nästan ett helt år höll på med ett projekt med hästkött. Anledningen var att mängder med hästar fick åka långa transporter under gräsliga förhållanden till sydeuropa för slakt, då det lönade sig eftersom hästkött inte kostade i princip någonting här! Redan då är jag övertygad om att köttet kom tillbaka igen till Sverige som färdiga produkter.
Inte många vill äta sin egen häst, men många hästägare brister i sin låtsasmoral, när man hellre "ger" bort eller billigt säljer sin gamla häst för att slippa ta beslutet att välja avlivning själv. I samma ögonblick vet du inte heller var hästen hamnar! Det finns idag möjligheter att begrava, destruera el kremera hästen när den inte kan vara med längre.
De hästar som man väljer slakt till skall avlivas seriöst i Sverige!
När vi turistar i sydeuropa så knaprar vi glatt i oss av hästköttet i många produkter och jag tror att synen på köttet som sådant har ändrats även här, MEN det finns ju inte att köpa! För att undvika fusk, så måste statusen och priset upp, så hästarna slipper åka iväg utomlands för slakt. Dessutom skulle vi få behålla ett av de naturligaste köttslagen och kunna förädla det här hemma. Jag var med på slakteri och kollade styckning, på företag för finstyckning och där märktes utgående lådor med rätt innehåll. Dessa gick vidare till storhushåll och restauranger och en biff är en biff, men inte alltid en nötbiff! Jag gjorde flera sorters rökt korv, leverpastej (!) och i princip alla andra kötträtter som man gör av nöt. Hade tom en kokbok på G, men det stupade på att det inte fanns någon klassificering och - det gick inte att få tag i råvara!
Mello och QX Gaygala och väldigt mycket allvar...
Jaha, det var väl ytterligheternas kväll! Sean Banan, Louise Hoffsten, Jonas Gardell och kronprinsessan Victoria! Vad glada vi skall vara för att ha en sådan Kronprinsessa, som ju var denna kvälls behållning! Kommer aldrig att kunna förstå de personer som tycker att kungahuset är onödigt och vem kan vara avundsjuka på deras status, de har ju inte ens själva valt den, bara ägnat hela sina liv åt att försöka göra Svenska folket nöjda och det verkar vara den svåraste uppgiften i världen! Varför är vi så bittra?? Det finns en viss procent av befolkningen som SKALL klaga och vara mot, oavsett vad det är! Media hjälper bra till och är ett dödande vapen. Man kan sänka precis vem som helst om man bestämt sig för det.Det fria ordet är inte alls alltid av godo, det kan i många fall vara förödande.
Förstår inte varför man är så upprörda över näthatet, det är ju en följd av vad vi tillåter i övrigt. Det är ju inte bara ett verbalt hat som gracerar. Om man någon dag blir varse att ingen blivit skjuten, knivdödad, våldtagen eller rånad, så blir det ju dagens samtalsämne. Man reagerar inte längre för allt våld och det är oerhört allvarligt! Har vi gett upp? Vad beror det på att våldet de senste årtiondena har blivit så utbrett och rått?
Inte ens höga chefer besitter någon respekt för sina tilltag. Skammen finns inte längre och varför skulle den det, de kan ju skratta hela vägen till banken i väldigt många år - på andras bekostnad, men vaddå, så gör ju alla. Tyvärr måste det nog till en katastrof för att det skall kunna upprättas någon form av eftertanke och återinförsel av respekt för varandra och varandras egendom.
Usch, detta blev ju ingen kul återstart, men taget direkt ur vår vardag.......
Nu bubblar det
Det är väldigt länge sedan jag skrev något på bloggen! Dags att bubbla på igen alltså! Här kommer jag nog skriva om hästkött, annan mat, vargar, vindkraftverk och annat som folk lite allmänt är upprörda över. Jag skriver bvara på nätterna så nu blir det inget, dags för kaffe-lunch eller nåt. Vi är inte så bra på att hålla tider.....
Mobbade!!!
Det fina vädret idag inbjöd ju till att ge sig ut en sväng. Naturligt att vi valde Kivik, för jag brukar fota tavlan några dagar efter äppelmarknaden. Icke sa nicke! Det var så in i h-e mycket folk att man kom inte fram överhuvudtaget. Full kommers alltså! Vi svängde in på parkeringen framför kiosken för att försöka komma snabbt ut igen och därifrån. Nu gick det inte så fort och med rutan nere så nådde oss en gliring från en förnäm käring " o en sån gammal Saab" och en blick som sa desamma! Ok, när jag tittade mig omkring så förstår jag att vi var helt fel... Det var nya flådiga vrålåk - hela parkeringen full! Nu har vi lärt oss, att skall vi köra dit och inte störa "det fina folket", så får vi vänta tills äpplena börjar ruttna på tavlan. Då passar vi kanske bättre in liksom!
Till försvar kan jag väl säga att vi blir inte hysteriska om hästarna gnagar lite på vår gamla Saab , eller om jag glömmer dra handbromsen och bilen far över nån blomkruka och in i väggen! Igår försvann frikopplingspedalen och eftersom jag inte hittade den, så kunde jag ju inte växla - men lugn o fin ringde jag akuten - Magnus o Simon! Eftersom jag hankat mig fram till "stora" vägen och blockerade allt en bit ut på den, så behövde jag liksom komma lite snabbt därifrån. De kom omgående, Simon fick för första gången lycklig använda sitt dyrinköpta blåljus, de hittade pedalen som var kvar i botten och förklarade att det var ju bara till och pilla upp den, så gick det att växla igen. Ja, jo nu vet jag ju det, men jag hade lite svårt att söka, när jag stod mitt i korset i S:t Olof i all Äppelmarknadstrafiken. Jag tyckte att jag var duktig som tog mig 2 km mot Tåghusa utan frikoppling och utan att kunna växla.....
Försök och gör det med en ny Lexus, Audi eller nåt annat ouppnåeligt...........
Nya Favoriter.......
Ganska mysig fredagkväll i TV. Strök förbi apparaten under Go´kväll när Myrra Malmberg sjöng "I am coming home again" från sin nya skiva! Har väl bara förknippat henne med musicalmusik, men denna gav faktiskt lite rysningar.
Doobidoo och sedan Skavlan är höjdpunkter!
En låt som har naglat sig fast i huvudet efter Moraeus med mera, är Kleerup med sitt band Me and my army och "Thank God for sending demonds"
Trevligt med överraskningar!
Avlagd....
Nä, inte riktigt, men det är tydligen så att när jag blir mindre disponibel för uteliv, så blir lusten att skriva större. Naturligtvis påverkar det att hösten närmar sig. Min höst börjar när månaden har två siffror! Trevligare än att tycka sommaren är slut när skolorna börjar!
Tycker inte om detta året. Mycket "lessensaker" har hänt. Min älskade bror gick hastigt bort i januari. Flera goda vänner är sjuka och själv haltar jag fram med en höft som protesterar. Det börjar kännas svårt att planera framåt - inte lönt liksom...
Så får jag ta mig själv i kragen, eller så gör nån annan klok person det! Min mor var 93 år när hon hastigt gick bort och var planerande in i det sista. Vilken tråksissa jag är, som har så mycket ogjort och inte kan få tummarna loss! Alltså skärpning nu!!
Varm i hjärtat, nu är jag bara tvungen....
Längesen jag var inne här, men nu kan jag inte låta bli!
Känslan i kroppen finns definitivt kvar sen igår och det kommer nog att ta tid innan den falnar.
Var en "käring" nyss i TV från republikananhängarna som skulle försöka att få oss andra att ändra vår inställning efter en dag som igår. Så jävla befängt! Visst, man skall få ha vilken uppfattning man vill, men i det här fallet är det nog i grunden inte frågan om vilket statsskick vi skall ha utan bara det att man hittat något att käbbla emot som känns "inne". Hur skulle man kunna hitta ett mer perfekt PR-Team för Sverige och som verkligen kan ägna sig åt något man utbildats till från födseln än ett seriöst kungahus. Prins Daniel har också haft en lååååååg utbildning för det han uppenbarligen kommer att klara galant. Republiktanten tyckte att folkmassa skulle gå före arvsmassa??? Är inte arvsmassan och det genuina arvet just att kunna föra de positiva egenskaper vidare som behövs för uppdraget? Samtidigt finns ju stadsminister, regering och riksdag som sköter resten.
Vilken president (som ju visst inte är så demokratisk eftersom oftast rik går före klok) skulle kunna få 1/2 miljon människor att samsas på gator o torg i vår huvudstad med så varma känslor att luften nästan stod stilla, och ingripanden under dagen i stort sett var obefintliga? Nä, kan man inte inse att det arbete kungahuset lägger ner verkligen är fantastiskt och kan man inte förstå att det behövs lite flärd, glamour och ett sagolikt kungligt bröllop ibland, så att vi kan röras till tårar och sprida positiv varm energi vidare, då har man själv stora emotionella problem.
Må all Lycka följa vårt Tronföljarpar!
Vaddå Gott Nytt År???
Min spis sa POFF och det rök från fel ställe! Ok. hittade en ny (begagnad) på blocket och vi gav oss i går iväg för att hämta den utanför Ystad. Liiite vajig koppling visste vi att vi hade vad gäller bilen och den tyckte definitivt inte om att dra släp. Vi fick hämtat spisen och kasat osande av brända lameller igenom rondellerna i Ystad, men sen vad det stopp. Ringde första hjälpen - Magnus - som turligt nog var jourkompensationsledig (!) och han kom och hämtade mig ( Henning tyckte att det var bättre att jag kom hem än ingen alls...)och släpet. När det lättade så stånkade Henning iväg före. Vi såg ett stort rökmoln vid Ödemarksgården och jag trodde definitivt att det var utveckling från vårt ekipage, och bara hoppades att han gått ur bilen!!! Framme så såg vi att de bara eldade mög på gården men det osade skumt av brända lameller i luften och strax därefter körde vi om Henning som hade ett lätt desperat uttryck i ansiktet. Vi fortsatte dock till Spjutstorp för att hämta grejor på L&B innan de stängde. Väl klara där ringde Henning och hade totalkvadd i kopplingen och kom inte en meter till. Alltså väl hemma med mig och grejorna fick Magnus dra iväg igen och hämta spillrorna. Ingen lagning av bil denna vecka fick vi besked på, och ny snöstorm på gång. Spänning i vardagen - Gu`vad jag är lycklig!
Nya tag...
Känner att det är för länge sedan det var något aktivt här, så det är väl dags kanske. Har valsat runt lite på Facebook och det är kul, men jag har så svårt att skriva kort liksom....
I lördags var vi i Karlshamn och tittade på Anders och Hannas utställning på Meyers plan. Jättemysig, liten men fylld av uttryck som man riktigt kände var deras personlighet. Hannas färgsprakande dukar och Anders foton som präglade hans estetiska sinne. Riktigt roligt att vi tog oss dit. Blev lite familjedag också, då vi hämtade Linda hos pojkvän på vägen upp och Magnus följde också med så vi slapp "pilota".
På vägen hem tog vi en sväng till EKO-hallen för att ev hitta lite julklappar. Näe det gick inte så bra med klappandet, men jag var duktig och köpte energilampor till taklampa med fyra ljuspunkter. Tre fesljus å en som inte lyste alls blev resultatet! Hade naturligtvis valt för svag styrka, men det tog en jäkla tid innan de tog sig i alla fall. Den fjärde lyste i kväll - det tog sex dagar!!!
Nu närmar sig ju julen och allt som förknippas med detta. Jag är barnsligt förtjust - inte i julhets och inte direkt i julklappar, utan mer det som föregår julen och tillfredställelsen att kunna vara tillsammans så många som möjligt av nära och kära julafton. Trots mitt ursprung som staboo, så tycker jag att allt som man egentligen gjorde mer förr är det som känns i hjärtat. Förberedelserna med hemgjord sylta, leverkorv, leverpastej o.s.v. går bara inte att hoppa över. Min mor gjorde faktiskt också en hel del av detta fast vi bodde i Malmö och naturligtvis tänker jag extra på henne vid högtidsstunder som när den första leverkorven är kokt och man provsmakar. MMmmmmmm. Det är en känsla som inte går att förklara, men som gör en lycklig, sentimental och ja jag vet inte vad.
I lördags var vi i Karlshamn och tittade på Anders och Hannas utställning på Meyers plan. Jättemysig, liten men fylld av uttryck som man riktigt kände var deras personlighet. Hannas färgsprakande dukar och Anders foton som präglade hans estetiska sinne. Riktigt roligt att vi tog oss dit. Blev lite familjedag också, då vi hämtade Linda hos pojkvän på vägen upp och Magnus följde också med så vi slapp "pilota".
På vägen hem tog vi en sväng till EKO-hallen för att ev hitta lite julklappar. Näe det gick inte så bra med klappandet, men jag var duktig och köpte energilampor till taklampa med fyra ljuspunkter. Tre fesljus å en som inte lyste alls blev resultatet! Hade naturligtvis valt för svag styrka, men det tog en jäkla tid innan de tog sig i alla fall. Den fjärde lyste i kväll - det tog sex dagar!!!
Nu närmar sig ju julen och allt som förknippas med detta. Jag är barnsligt förtjust - inte i julhets och inte direkt i julklappar, utan mer det som föregår julen och tillfredställelsen att kunna vara tillsammans så många som möjligt av nära och kära julafton. Trots mitt ursprung som staboo, så tycker jag att allt som man egentligen gjorde mer förr är det som känns i hjärtat. Förberedelserna med hemgjord sylta, leverkorv, leverpastej o.s.v. går bara inte att hoppa över. Min mor gjorde faktiskt också en hel del av detta fast vi bodde i Malmö och naturligtvis tänker jag extra på henne vid högtidsstunder som när den första leverkorven är kokt och man provsmakar. MMmmmmmm. Det är en känsla som inte går att förklara, men som gör en lycklig, sentimental och ja jag vet inte vad.
Äpplen, äpplen, äpplen....
Äppeltavlan i Kivik 2009!
Idag vågade vi smyga oss ner och titta på den. Det var fortfarande turistbussar och mycket folk i rörelse, helt ofattbart egentligen.
Kiviks Ål&lax hade öppet så vi fick härlig nyfångad ål med hem. MUMS! Dubbelpanerad, stekt med senapssås! Köpte lite frukt också från försäljningen där och precis innan hade vi varit och hämtat ägg hos kusin Elsa. Vilken ofattbar lyx vi egentligen lever i. Faktiskt på tiden man inser vad det betyder att kunna få tag i närproducerade livsmedel med den kvalitén - och kunna njuta av det unika som en äppeltavla med årets motiv - Vildhästar på Österlen! WOW!
Utfärd....
I går var första åkturen över en mil på två månader! Å då går den naturligtvis till Karlshamn! Anders varit hemma och hjälpt Henning i Holma och när jag nu skall "komma igång" så behöver man ju se sig omkring. Fast det mest var för att konstatera att sommaren var slut, panntofflorna, lögen och morudderna på väg ur jorden, så var det en fin dag. Anders chaufförade upp och då brukar vi alltid hamna på nån plats vi inte varit på förut däruppe. Denna gång hamnade vi på Kofsa Friluftsområde. Mitt friluftande bestod i att besöka utedasset där och en liten cirkelpromenad med krycka runt det, medan H o A vandrade till havslinjen med en ljuvlig utsikt. Hoppas kunna komma dit igen i ett bättre skick och gå runt lite. Sedan åkte vi till Vägga och drack en kaffelatte, det var lite för tidigt med mat. Eftersom det var fint väder var det fortfarande väldigt välbesökt där, trots att vi är inne i september.
Oj, jag höll nästan på att glömma dagens bonus! Vid utfarten från Kofsa finns en glassbutik-kiosk, Engelholmglass, som också har glassbåten inne i hamnen. Jag blev sugen och där var öppet så vi körde in! Vi skickade in Anders och ut kom han med tre riktiga rånstrutar och en STOR kula glass i varje. Jag hade valt päron, A choklad och H jordgubb. Riktig glass som den smakade när man var liten och de kostade - 5:- styck!!! Helt ofattbart och det spred en sorts lyckokänsla som är svår att definiera och som varade hela dagen!
En annan lycka spred sig hos Anders som hämtade ut ett nytt objektiv till sin kamera. Med detta och resten av kameran lämnade vi honom nere vid hamnen för att inviga apparaturen och så vände vi hemåt igen.
Hur det kändes att vara ute och lufta sig? Jotack, det gav sig till känna under natten kan jag säga, men visst är jag väl på G igen......?
Oj, jag höll nästan på att glömma dagens bonus! Vid utfarten från Kofsa finns en glassbutik-kiosk, Engelholmglass, som också har glassbåten inne i hamnen. Jag blev sugen och där var öppet så vi körde in! Vi skickade in Anders och ut kom han med tre riktiga rånstrutar och en STOR kula glass i varje. Jag hade valt päron, A choklad och H jordgubb. Riktig glass som den smakade när man var liten och de kostade - 5:- styck!!! Helt ofattbart och det spred en sorts lyckokänsla som är svår att definiera och som varade hela dagen!
En annan lycka spred sig hos Anders som hämtade ut ett nytt objektiv till sin kamera. Med detta och resten av kameran lämnade vi honom nere vid hamnen för att inviga apparaturen och så vände vi hemåt igen.
Hur det kändes att vara ute och lufta sig? Jotack, det gav sig till känna under natten kan jag säga, men visst är jag väl på G igen......?
Vilken lycka....
Ibland får man till skänks en kick när man som mest behöver alla energipåslag som går att uppdriva. Goda, goda vänner kom igår med en hel kass av "skogens guld"! Vilken lycka att sedan sätta sig å göra ordning kantarellerna. Har nog inte rensat svamp sedan mor Helga gjorde skogarna osäkra för många herrans år sedan. Här äter nog vildnassarna upp det mesta nuförtiden. Skulle inte ens våga gå ut i skogen för att söka heller förresten.
På kvällen åt vi naturligtvis varma mackor med just det - smörstekta kantareller! "Tennen löber i vann" igen nu när jag tänker på det. Resten av skörden väntar i frysen på kommande orgier!
Skit, skit, skit....
Det var den sommaren....! Naturligtvis stöp jag med rosfeber i högerbenet, något av det värsta jag råkat ut för! Allvarlig form då det hann gå ner djupt i benet. Frånsett allt elände, sjukhusvistelse, 7 olika läkare, en fruktansvärd smärta och fullständigt omöjligt att vila benet nånstans på natten eftersom det inte går att röra vid så är jag mest chockad över den konstiga sjukvården och Fk nu så här i efterhand.
Först och främst fanns inga patientkläder på sjukhuset i min storlek, så det var ju tur att jag tagit med mig...! Kopplade aldrig in telefon på salen för det var helt tillräckligt med de övrigas ringsignaler och samtal HELA dagen!! Konstigt att det är tillåtet egentligen!
Var ju tvungen att sjukskriva mig trots jag är arbetslös och det tyckte någon läkare var ganska onödigt!? Jo, men ordentlig som jag är (ibland) så stod jag ju inte heller till arbetsmarknadens förfogande så visst anmälde jag mig! Det har varit en dryg tid och sjukskrivningen har verkligen varit befogad och är så ännu vill jag lova. Men idag samtidigt som en person ringde från Fk och talade om att hon var min handläggare ställde många konstiga frågor och undrade hur det var med mig - läs, " hur fort blir vi av med dig", så började läkaren (nr7) på vårdcentralen att förklara att det finns bestämmelser för hur länge man kan vara sjukskriven/åkomma!?! I princip var väl min tid ute tyckte hon. Tyckte sjukgymnast skulle anlitas för att jag skulle "komma igång"!
Det är bra att bli förbannad, jag piggnade till på kuppen och utverkade 14 dagars sjukskrivning till för att överhuvudtaget den första dagen efter sjukskrivningens slut kunna ta mig till Af! Om jag inte ens orkar göra något som är roligt så kan jag förbaske mig inte vara till arbetsmarknadens förfogande heller! Jag vet vad som fordras för att komma igång, har inte gjort något annat än kommit igång efter varje smäll - och då utan sjukgymnaster som varit helt värdelösa så när som på en omgång akupunktur, som faktiskt hjälpte. Jag skulle till distriktssköterska för omläggning 3 ggr per vecka, men insåg att jag själv gjorde det lika bra men skulle få omläggningsmaterial, för det fanns inte på apoteket. MEN man kunde inte få för mer än en vecka och då delades det ena kompressen, så jag fick 1 1/2!!! Såren behövde ju läggas om varje dag! NÄ, det skulle räcka enl bestämmelserna! Herregud, sjukvården är ju sämre än på 25-30 år! Vad är det som händer?
Jag är faktiskt rädd för att bli sjuklig och äldre, det har jag aldrig varit innan! Mina föräldrar fick god vård när de behövde, men i Sverige idag känns det väldigt obehagligt när man blir märkbart oönskvärd för att man inte är frisk, har jobb eller på nåt annat sätt är en "belastning"! När såg vi det mönstret i historien förut? Skrämmande vill jag bara säga!
Först och främst fanns inga patientkläder på sjukhuset i min storlek, så det var ju tur att jag tagit med mig...! Kopplade aldrig in telefon på salen för det var helt tillräckligt med de övrigas ringsignaler och samtal HELA dagen!! Konstigt att det är tillåtet egentligen!
Var ju tvungen att sjukskriva mig trots jag är arbetslös och det tyckte någon läkare var ganska onödigt!? Jo, men ordentlig som jag är (ibland) så stod jag ju inte heller till arbetsmarknadens förfogande så visst anmälde jag mig! Det har varit en dryg tid och sjukskrivningen har verkligen varit befogad och är så ännu vill jag lova. Men idag samtidigt som en person ringde från Fk och talade om att hon var min handläggare ställde många konstiga frågor och undrade hur det var med mig - läs, " hur fort blir vi av med dig", så började läkaren (nr7) på vårdcentralen att förklara att det finns bestämmelser för hur länge man kan vara sjukskriven/åkomma!?! I princip var väl min tid ute tyckte hon. Tyckte sjukgymnast skulle anlitas för att jag skulle "komma igång"!
Det är bra att bli förbannad, jag piggnade till på kuppen och utverkade 14 dagars sjukskrivning till för att överhuvudtaget den första dagen efter sjukskrivningens slut kunna ta mig till Af! Om jag inte ens orkar göra något som är roligt så kan jag förbaske mig inte vara till arbetsmarknadens förfogande heller! Jag vet vad som fordras för att komma igång, har inte gjort något annat än kommit igång efter varje smäll - och då utan sjukgymnaster som varit helt värdelösa så när som på en omgång akupunktur, som faktiskt hjälpte. Jag skulle till distriktssköterska för omläggning 3 ggr per vecka, men insåg att jag själv gjorde det lika bra men skulle få omläggningsmaterial, för det fanns inte på apoteket. MEN man kunde inte få för mer än en vecka och då delades det ena kompressen, så jag fick 1 1/2!!! Såren behövde ju läggas om varje dag! NÄ, det skulle räcka enl bestämmelserna! Herregud, sjukvården är ju sämre än på 25-30 år! Vad är det som händer?
Jag är faktiskt rädd för att bli sjuklig och äldre, det har jag aldrig varit innan! Mina föräldrar fick god vård när de behövde, men i Sverige idag känns det väldigt obehagligt när man blir märkbart oönskvärd för att man inte är frisk, har jobb eller på nåt annat sätt är en "belastning"! När såg vi det mönstret i historien förut? Skrämmande vill jag bara säga!
Tjocka konvolut.....
Jag känner olust inför tjocka brev! Varför? Antagligen efter massor av år med korrespondens till Länsstyrelse-RSV-kommunen-Försäkringsbolag o.s.v. som jag med en dåres envishet aldrig ger mig inför om jag har nån tillstymmelse av känsla för att jag har helt eller delvis rätt. Detta har naturligtvis fått till följd att det drösat ner tonvis med post här genom åren. Det har i och för sig också fått till följd att jag många gånger fått känna tillfredställelsen att jag i slutänden fått rätt eller ändring av avtal och bestämmelser. Men inte förrän på senare tid har jag känt den här olustkänslan när det kommer ett tjockt kuvert som svaret på mina ansökningar eller överklaganden ligger i. Vadan detta då? Jo ett "nej" eller kanskesvar innehåller mängder av motförklaringar, ursäktande, men vi kunde tyvärr inte..., eller påtvingade lagar som inte är relevanta o.s.v. Därmed också mer jobb att först läsa igenom och sätta sig in i skiten och sedan skriva igen och försöka övertyga och det tar en fruktansvärd massa energi som kunde använts till något mycket bättre. Det är antagligen den där energin jag inte längre har råd att slösa med, därav upptäckten. Har alltid varit vän av snabba positiva lösningar och det går ju inte riktigt ihop med ovanstående institutioner. Alltså bara tunna kuvert fortsättningsvis med ja, ja, ja svar eller att nån bara talar om att - OK Bodil här hade du rätt! Så hinner jag kanske göra lite andra grejor också - eller inte?
Det var ju det där med tillfredställelsen och att det har varit ett sätt att angripa problem som fått oss att överleva också......
Det var ju det där med tillfredställelsen och att det har varit ett sätt att angripa problem som fått oss att överleva också......
Lite utanför....
....känner jag mig just nu. Anders och maken murar som galningar för att bli klara tills i morgon när "träjobbet" skall påbörjas - och vad händer - bautaösregn!!! Kunde det inte vara uppehåll ett litet tag till! Ok det är ju mindre risk för värmeslag förstås. Jag får inte vara med, för nån påstår att jag bara lägger mig i, och då tar det mycket längre tid? Jag får nöja mig med att utfordra folket. Visst, kul, men det gör jag ju alltid annars också! Lägger mig i, javisst gör jag det! Jag har levt i renoveringshus sedan jag var sju år och hunnit lära mig en del jag också! Fick alltid vara med att jobba hemma vare sig det gällde att snickra eller mura. Konstigt egentligen eftersom min far var lika petig som jag och petig i överkant kan jag visst det vara och rädd att något skall ramla över dem när de håller på! Tycker väl inte alltid att de är så försiktiga liksom. Å visst går det utan mig - till en viss gräns i alla fall - tycker jag ju då!
För att inte springa på väggarna mellan spispassen satte jag på TV:n. Vad är det för SKIT de sänder??? På två kanaler var det psykologprogram i flera timmar??? Om inte folk mår dåligt innan så är det förbanne mig tvunget att de får ångest efter sån dynga! Vad har hänt med folket? Efter minsta lilla malör skall det upprättas krisgrupper och tillkallas psykologer? Det finns ju inte en chans till egen återhämtning när man hela tiden skall påminnas om hur dåligt man bör må? Till syvende och sist finns det ändå ingen annan än man själv som kan ta tag i problemen, och ändå betalas förmögenheter ut till hjärnskrynklare, ofta till absolut ingen nytta. Man kan kanske behöva en puff i rätt riktning ibland, men den borde komma från personer som känner en väl - klok familj eller vettiga vänner. Tillsammans stöttar man varandra för att bygga upp såväl självförtroende som psyke. Sedan finns det alltid loosers som inte har förmånen att ha rätt folk omkring sig, men jag betvivlar att de får ( kan ) ta del av "proffshjälpen" . Antingen blir de jättestarka av att själv lösa sina problem - eller så går de antagligen under. Var finns hjälpen för dem?
Nä, lite peppningsprogram, som inte var så överdrivet hurtiga och fjompiga, utan skapade med lite sunt förnuft kunde säkert hjälpt lite till mans istället. Nä, inget TV tittande mer på dagen - det pallar jag inte! Nu till nästa måltidsförberedelse -tjosan bland kastrullerna!
För att inte springa på väggarna mellan spispassen satte jag på TV:n. Vad är det för SKIT de sänder??? På två kanaler var det psykologprogram i flera timmar??? Om inte folk mår dåligt innan så är det förbanne mig tvunget att de får ångest efter sån dynga! Vad har hänt med folket? Efter minsta lilla malör skall det upprättas krisgrupper och tillkallas psykologer? Det finns ju inte en chans till egen återhämtning när man hela tiden skall påminnas om hur dåligt man bör må? Till syvende och sist finns det ändå ingen annan än man själv som kan ta tag i problemen, och ändå betalas förmögenheter ut till hjärnskrynklare, ofta till absolut ingen nytta. Man kan kanske behöva en puff i rätt riktning ibland, men den borde komma från personer som känner en väl - klok familj eller vettiga vänner. Tillsammans stöttar man varandra för att bygga upp såväl självförtroende som psyke. Sedan finns det alltid loosers som inte har förmånen att ha rätt folk omkring sig, men jag betvivlar att de får ( kan ) ta del av "proffshjälpen" . Antingen blir de jättestarka av att själv lösa sina problem - eller så går de antagligen under. Var finns hjälpen för dem?
Nä, lite peppningsprogram, som inte var så överdrivet hurtiga och fjompiga, utan skapade med lite sunt förnuft kunde säkert hjälpt lite till mans istället. Nä, inget TV tittande mer på dagen - det pallar jag inte! Nu till nästa måltidsförberedelse -tjosan bland kastrullerna!
