Veliga....



Väderprognosen hoppar vi över, men regnet har fört det goda med sig att våra saknade svarta skogssniglar har kommit tillbaka! Men ovanstående exemplar satt och åt kattpellets i misarnas skål! Eftersom det beteendet verkade synnerligen hagalet så var ju första undran - är det en mördarsnigel? Med mordvapen berett så sansade vi oss och började studera djuret närmare. En skogssnigel kan vara gulvit och en mördarsnigeln kan vara beige! Jaha? Sedan räknade vi våder på ryggen - en ss tätare och en ms färre! Det beror ju på vad man jämför med liksom! När vi i skriften kom till att artbestämningen endast kan göras säkert om man kollar de inre organen så lät vi den gå! Den var inte såååå slemmig heller - och ganska söt! Kanske var det avkommor från tigersnigeln ( eller panter var det kanske) vi lät gå i fjor? Vi skickade ändå iväg denna med avskedsorden att kommer du tillbaks med 400 slemmiga bruna avkommor, då jäklar!!! Va enkelt det hade varit att ta saxen, eller ölet, eller strömmen eller nåt annat effektivt . När det gäller djur som inte stör, så är vi så eländigt veliga!

Kommentarer
Postat av: Anna

Heter det mördarsnigel för att de är mördare eller för att de ska mördas tro..? Själv har jag inte sett någon i verkligheten, men någon har glufsat i sig all min spenat. Det är bara hål kvar... Den varelsen skulle jag kunna mörda om jag fått äran att träffa på den!

2009-06-12 @ 11:42:07
URL: http://www.annalilla.blogspot.com
Postat av: Bodil

Dom lider av kannibalism å äter visst varandra både levande å döa, om det inte finns spenat o andra delikatesser förstås! Annars kan de ju va råbocken Karl-Alfred som snott ditt grönfor....

2009-06-12 @ 18:14:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0