kollabolla

Feminist? Näää, det vet jag inte vad det är! Å vad är motsatsen och när är det internationella mansdagen? Jag inser det viktiga med att alla människor har lika värde. Däremot är jag inte säker på att alla måste leva efter ett exakt mönster som t.ex. skulle innebära lika lön för lika arbete! Vaddå lika arbete?  I så fall lika utfört arbete och hur bedömer man det? Vissa jobb liknar mera ett kall och som gammal lantbrukarhustru kan jag ju säga att skulle vi räkna arbetstimmarna så är jag väl redan 130 år eller nåt! Å det kommer inte att synas i kommande pensionsutbetalningar kan jag lova! Det var inte tal om vem som skulle göra vad, det var bara att se till att det fungerade och att man hjälpte till att producera den mat som folk oundgängligen behövde! Å ta ett jobb till för att få nån lön! Frivillgt levnadssätt,  javisst.....

Feminism har i mina öron en väldigt negativ klang och jag förstår som sagt inte innebörden. Har faktiskt varit på ett kvinnosymposium EN gång i Malmö som mitt jobb betalade nära 3.000:- för och som jag tänkte att jag kanske kunde lära mig något av.
MY GOD, det var det vidrigaste jag varit på i mötesväg! Det var föredragshållare som Cecilia Hagen , Yrsa Stenius m.fl. och en enda lååång radda framföranden som förnedrade männen och som dessutom besvarades med belåtna applåder och råa skratt från publiken!  Jag kunde inte tolka det som något annat än en hög frigida kärringar som totalmisslyckats med att leva tillsammans med män. De var kanske inte ens var lagda åt det hållet , och då är det kanske en annan sak, men den hatiska stämningen skrämde nästan vettet ur mig ! Jag mådde i alla fall riktigt illa och kände nånstans att jag bara beklagade dem som måste ge uttryck för sina misslyckanden på ett sätt som detta och dessutom ta gruvligt betalt för det! Inte blev det bättre av att pausfikat bestod i ett halvt äpple och ett glas vatten !  Hade de inte räknat med att vi skulle få ner mer eller.....?

Många kvinnor har det säkert besvärligt, likaväl som många män naturligtvis. Det kvittar var på jorden man bor. Vi vill gärna lägga oss i och bestämma hur folk i andra länder och kulturer skall leva, och nu blir jag kontroversiell så det förslår! Börjar problemen först när kulturerna blandas? Tittade på TV-programmet i går om tjejen från England som levde hos massaierna i Tanzania ett tag. När hon intervjuade de unga kvinnorna om kärlek, omskärelse, månggifte osv, kunde hon inte få för sig att varken protestera, ifrågasätta eller försöka påverka dem med västerlänskt synsätt, och varför kunde hon inte det.? Nä, för att de var fullständigt lyckliga och nöjda med hur de levde!!

Vi är inte själva sekel ifrån t.ex. rösträtt för kvinnor och jag har väldigt svårt att tolka om vi faktiskt är lyckligare nu. Kvinnorna förr var säkert minst lika starka, och så pass sluga att de kunde påverka i lika hög grad utan rösträtt. Barnen uppfostrades så att alla som bor tillsammans måste hjälpas åt för att familjen skulle kunna existera och fungera.  Man hade en naturlig respekt för de äldre som man oftast bodde tillsammans med eller i närheten av och man kunde ha nytta av varandra. Detta gav också en naturlig arbetsmoral som jag känner att det saknas mycket av idag.
 
Jag har haft lyckan att växa upp tillsammans med starka kvinnor i min närhet som var födda på 1800-talet. Kvinnor som visst haft det tufft, men som obrutna gått rakryggade genom livet och dessutom kunnat berika flera generationer av familjen med sina erfarenheter, sin livsglädje och sitt sunda förnuft. Min mormorsmor bodde hemma hos oss och hon var helt blind i många år, men trodde att hon nog skulle bli mycket gammal och till julen när hon var 94 år ville hon kunna se oss och man gick med på operation! Dock glömde sjukhuspersonalen att sätta sidogrind i hennes säng när hon kom in och när hon skulle vända sig,  ramlade hon ner på golvet och bröt lårbenshalsen. När den var ihopspikad bedömdes hon ändå vara i skick att starropereras och julaftonsmorgon togs bandaget bort från hennes öga och hon såg oss för första gången på över 8 år.
Hennes sista julafton, det år hon hade fyllt 101 år, bjöds hon som vanligt på julsnaps till lutfisken, men med tanke på att hon började bli lite svag, så spädde min mor ut snapsen med  vatten, vilket föranledde kommentaren " det var rysligt vad allting blir sämre, vad var det för dåligt brännvin du kom med"???

Jag tror aldrig att Johanna heller skulle firat Internationella kvinnodagen eller gått med i Fi!