Höet inne, sentimentala minnen och drastiska slutsatser



Gu, va härligt att få in höet torrt, grönt och utan att ha fått en enda droppe regn! Riktigt roligt att kunna erbjuda hästarna det bästa av foder i vinter. Ensilage i all ära, men riktigt hö är bättre för dem som de grovfoderomvandlare de är. Det är dock icke alla år vädret på Österlen är lämpligt för torkning, å då får man ju ta till konservering. Gott att mitt i vintern också kunna plocka fram den somrigaste av alla dofter - soltorkat hö! Det överväger med råge merjobbet det är.
Jag har en sommardoft till som jag aldrig glömmer - solvarm sommarko som man snusar i ljumsken vid mjölkningen! Mmmmmmmmmmm! Nu för tiden osar väl korna mera än doftar, beroende på kraftfoderkoncentrerad gödsel, onaturliga uppehållsställen och tillsatsskit som behövs för att vi konsumenter skall få våra krav tillgodosedda och koägaren sin ekonomi på + så lång det är möjigt! Rosa finns inte heller längre, hon är ersatt av ett nummer och hon svarar inte på tilltal  för hon vet ju inte vad hon heter....! En klapp för god produktion får väl varken f.d. Rosa eller hennes husbonde heller längre!
Undrar hur lång tid det kommer att ta innan man upptäcker att ingenting blir bättre av att man koncentrerar produktion av t.ex mjölk och kött? Ju större djurbesättningar, ju större utsatthet för sjukdomar och ju fler åkommor ju lägre immunförsvar! Samtidigt ökar då mottagligheten för sjukdomarna och den onda cirkeln är redan påtaglig? Egentligen en ganska enkel ekvation som ingen vill (vågar) lägga på bordet - ännu! Kanske den dagen kommer fortare än vi anar att man måste dela upp besättningarna igen. Heja Gårdsbutiker med egen produktion - då finns det i alla fall nån som vet hur det skall gå till. Om de överlever så länge förstås!
Nu skall jag gå ut igen och snusa på höet trots allergin, men det är det absolut värt!

Medelpunkten...



Ingen tvekan om vem som är i centrum här! Långhåriga "Ille" är speciell i det mesta. Har egen matsal, särskild mat o.s.v. Det är bara att dupera herr Olsson så fixar det sig lätt som en plätt. Jag begriper inte varför inte alla kisarna kan äta samma mat - samtidigt? Nä, de är individuella!! Ok, jag kapitulerar väl för husfridens skull då.........

Aldrig é man nöjd....

Nu är det för varmt för allting utom höet som skall torka! Vi pallar inte så tvära kast i väderleken. Åtminstonde inte om man skall göra något - räcker med att storhandla (min lott) och fixa kassa däck hos vår eminente alltid vänlige och alerte Jonas på Åkes Däck i Tomelilla (Hennings lott). De senaste gångerna har vi sammanstrålat vid kassan på Kvantum och jag har ytterst tacksamt tagit emot hjälp att packa ner varorna. Jag får faktiskt lite ångest när jag med min kassa arm, snabbt skall plocka ner mycket grejor i kassarna och folk väntar i kö bakom. När jag packat den första kassen försvinner liksom orken i högern och det brukar sluta med att jag "schöfsar" ner resten i vagnen och får packa när jag kommer ut istället och har hämtat mig lite. Skit också!
Midsommar har det ju också varit och aftonen firade vi med "di andre gamle", bror och svägerska, svägerska och svåger och Hennings kusin som hör till familjen. Lugnt och lagom i alla delar.
Vår gamla vovve Cassie blev riktigt dålig och fick avlivas på söndagen och det är den bistra verkligheten - när man skaffar ett djur så kommer alltid den dagen då man skall avväga tiden för dess frånfälle om det nu inte dör akut. Jättejobbigt när ögonen fortfarande är spejiga och svansen försöker vifta. Hon slutade dock äta på lördagen och kunde inte resa sig upp - då är det dags! Hon kom till oss som 1-åring och hade då vistats i lägenhet hela tiden och ville nog inte det. Grannarna där instämde också! Hos oss har hon varit utomhus alla 13 åren och kunde gå in och snusa runt, men såg till att komma snabbt ut igen. Vi hade redan en tvårumshundkoja (med fönster) som Henning isolerade extra med frigolit till henne. Det var onödigt - all frigoliten + masoniten låg utspridd på hela gården på morgonen! Därmed bestämde hon själv var gränsen skulle gå med duttandet! De senast åren fick hon en bostad till, eftersom vi märkte att hon gärna låg i porten ibland. Hon började höra dåligt och kunde kanske hålla bättre koll därifrån. Nu blir det nog ingen mer hund här, det får räcka att sonens Zorro kommer hit ibland, vi kanske kan ha delad vårdnad .......?

Riktigt obekvämt

Efter ännu en tur till Torsebro - riktigt gulligt litet samhälle - idag  på jakt efter ett fönster (!) och häromdagen lämnandes alla premieringsanmälningarna för katalogregistrering. Då visste vi så klart inte att vi skulle behöva köra hit igen idag! Fönstret följde med hem och när vi ändå var utsläppta så kvistade vi över till EKO-Hallen också. Där var allting omändrat sedan sist vi var där, och faktiskt lite mer logiskt nu, men det tog ett tag att hitta alla grejor. En runda i en så stor affär är väl ungefär vad jag pallar, men det var o.k. Dock tarvade det KAFFE innan vi körde vidare! Sorgligt konstaterande att även denna cafeteria begåvats med stolar som är fullständigt omöjliga att sitta på, så blev det en snabb kopp. Det första stället jag hittade dessa eländiga stolar på var på biblioteket i Simrishamn. När jag hittade samma stolar på den renoverade serveringen på sjukhuset i Simrishamn och i matsalen på Bollerup m.fl. ställen så uppstår ju frågan - vill ni inte ha besökare här? Eller vill ni att de skall stå och fika och äta - eller läsa?
Sittplattan är lika stor (liten) och lika hård som en middagstallrik som begåvats med ett staket i en 75%-ig cirkel! Att få ner my bigass i en sån tortyrmakapär är inte kul! För att inte tala om när man flutit ner och in i den, så är det ju tid att resa sig! De ni...! Under tiden vi slök kaffet var det i alla fall en smalgumpad dam som försökte och hon fixade det inte heller.  Hon kunde liksom inte räta ut sig och hamnade halvvägs in på bordet bland servisen. DÅ passade jag på att åla mig ur sittskrället när alla tittade på stackars damen! Jippiiii! Jag lyckades bli av med den utan kramp och undslapp en lättnadens suck. Jag vet emellertid fortfarande inte vad det var för fel på de stolar man hade innan och som gick att sitta på?

Dubbelmoral.......

Nu börjar den tiden då man får riktigt kluvna känslor - turistsäsongen! Det är ju helt underbart att folk tycker att det område man bor i är så tilldragande att de vill tillbringa sin ledighet här. Å så ska man inte generalisera, det är nog lite lätt att ta till ibland. Det finns visst personer som passar som handen i handsken "ute på landet" men så finns det dom andra..... Det värsta är att vi hade ju varit lika bortkomna om vi kommit till nån miljö vi inte är vana vid, och jag tänker nu på att det är säkert därför man stannar hemma istället för att utsätta sig för att bli kallad för lantis eller så! Även om jag som f.d. "stabo" är stolt och lycklig över att ha fått förmånen att slippa Malmö för en tillvaro, som visst varit otroligt kärv många gånger, men jag och barnen har fått lära oss att glädjas åt icke materiella saker och att det fortfarande här ute finns den respekt för andra människor och andras egendom, som snart totalsaknas i tätorterna! Vad det beror på - det vågar ingen spekulera i!
I alla fall så blir det ett par månader framöver en jädra röra i affärerna, på vägarna och vid alla evenemang som det kryllar av , men vi unnar oss en del goda skratt också! Idag var några 60+ personer ( om det varit barn hade det varit helt naturligt) ute och promenerade och stannade naturligtvis utanför hagen där lilla shetlandsfölet går. Hon ville säkert komma fram och hälsa men vågade inte riktigt och situationen slutade med att sällskapet vinkade till henne i stället. Jag vet inte riktigt vad de väntade sig skulle hända, men den dag hästarna spontant vinkar tillbaka så tror jag vi ifrågasätter vidare djurhållning!  Eller förresten, då är kanske hästarna på "rätt" sida stängslet!

Veliga....



Väderprognosen hoppar vi över, men regnet har fört det goda med sig att våra saknade svarta skogssniglar har kommit tillbaka! Men ovanstående exemplar satt och åt kattpellets i misarnas skål! Eftersom det beteendet verkade synnerligen hagalet så var ju första undran - är det en mördarsnigel? Med mordvapen berett så sansade vi oss och började studera djuret närmare. En skogssnigel kan vara gulvit och en mördarsnigeln kan vara beige! Jaha? Sedan räknade vi våder på ryggen - en ss tätare och en ms färre! Det beror ju på vad man jämför med liksom! När vi i skriften kom till att artbestämningen endast kan göras säkert om man kollar de inre organen så lät vi den gå! Den var inte såååå slemmig heller - och ganska söt! Kanske var det avkommor från tigersnigeln ( eller panter var det kanske) vi lät gå i fjor? Vi skickade ändå iväg denna med avskedsorden att kommer du tillbaks med 400 slemmiga bruna avkommor, då jäklar!!! Va enkelt det hade varit att ta saxen, eller ölet, eller strömmen eller nåt annat effektivt . När det gäller djur som inte stör, så är vi så eländigt veliga!

Å så var det höst....

9 juni å så ska man gå å frysa! I och för sig inget ovanligt tror jag . Det ovanliga är väl att det var 25+ i April! Det var under 0 häromnatten och när det blir så konstigt så det känns lite som nån stjäl dagar ifrån en liksom! Jag är ingen värmeälskare, men minst 15 vill jag ha i alla fall! Inte hagel som ligger kvar i dygn vid denna tiden på året!
Hade i alla fall fint väder när vi var på Countryfestivalen i Karlshamn den 30 maj! Sönerna bjöd och det var en mycket trevlig dag. Anders kompis Martin spelade i ett band som var riktigt, riktigt bra!
Hemma har det mest varit "husrivejobb" och kommer väl så förbli i sommar eller ja hoppas ju det blir lite uppbyggnad också! Skönt att man river i hus där man inte bor, det är lite enklare då. När vi flyttat ut alla grejor i Holma så förstår vi ändå nte riktigt var de kommit ifrån! Där var MASSOR! Visserligen övertog vi det som det stod, men ändå.....! Får väl ordna loppis nån gång i sommar - det har jag aldrig gjort förut! Kan kanske vara kul!

Lite turbolent...

...har det allt varit ett tag! Nu hoppas jag det lugnar ner sig, nja kanske inte förstås. Då tänker jag ju på huset vi skall renovera - det är nog egentligen inget pensionärsprojekt, men ganska spännande! Det gäller dock att ligga i och det kommer såååå många saker emellan hela tiden. 
Firade makens födelsedag igår genom att försöka smita - inte helt enkelt - hemifrån och samtidigt göra nån nytta. Alltså var vi ute och kollade på lite grejor vi behöver till bygget och vi hittade faktiskt en del. Vi hann dessutom med en entrecote med rostade rotfrukter m m på Jaktpaviljongen i Ystad Sandskog. Vet inte riktigt hur vi hamnade där egentligen, men det kvittar ju för det var jättegott.
När vi varit iväg i tre timmar så började fantasin ta slut och då tänkte vi att lite kaffe hos Hennings syster skulle inte sitta fel, så vi köpte kakor och ringde men de svarade inte .Vi hoppades väl att de var ute i trädgården men nädå...
Det blev lite protestsabotage med deras vattenslang, vattenkanna och kvast, men vi har inte hört ett ljud från dem, så de går nog och grunnar på vem som varit där. Så går det när man inte är på plats och "servar födelsegrisar"!

Nån klok person har nämnt att när man har nåt annat att göra, så minskar bloggandet och det är väl en sund iakttagelse. Det blir nog inte så ofta framöver, men man vet aldrig.....
Önskar i alla fall en skön sommar d,v,s, lagom med regn, lagom med sol och en allmänt god hälsa! Ha gärna lite kul också!

Himmelfärdsdag blev det...

Det var väl inte så vi hade tänkt oss Kristi Himmelfärdsdag! Vi lade oss sent kvällen innan och Henning var ute och  tittade till shettisstona som har fått vara inne på nätterna så länge inte Lovely också hade fölat. Det var inte riktigt tid ännu och hon såg inte ut att  föla denna natten heller. Tidgt på morgonen när Henning gick ut och tittade till dem igen så var det just det hon försökte, men fölet var stort, låg fel och av erfarenhet efter kontroll av läget insåg han snabbt att det fanns inget att göra och valet stod mellan att stycka fölet (som redan var dött) eller avliva stoet. Valet blev avlivning då något annat var otänkbart i rådande situation. Att hitta någon snabbt , som på en helgdag vill åta sig ett så makabert uppdrag och dessutom är skicklig, var väl inte helt lätt. Vår tröst i dessa stunder fick vi inte tag i, men med goda vänners hjälp så ordnade sig ändå. Det är alltid svårt när det händer, trots att man vet att i den stund man skaffar ett djur, så är det lika säkert att det en dag på nåt sätt dör. Henning tar det allra hårdast, men det är ju "hans"  skyddslingar! Tur Anders är hemma och "lättar upp"! Magnus stöttar alltid när det krisar sig å Linda! Tur man har dem!

Återfunnen ammunition

Jodå, när det blev ljust så hittades köttrymlingen och det i en helt annan riktning än den enligt min uppfattning gav sig iväg! Nu är den i alla fall förpassad till soporna och jag hoppas den blir kvar där!

Efterhand under dagen återgick också Google-startsidan till det gamla vanliga och jag fattar ingenting!

Henning har hela dagen varit uppe på Backarna och röjt vidare och stängt till hästarna som snart skall få flytta upp på sommarbete, och jag körde upp med nybakta wienerbröd och kaffe i eftermiddags. Så härligt det var att sitta där, titta ut över nejden och njuta av sol och kaffe en stund. Vi har inte större pretentioner på upplevelser än så faktiskt! Har ju aldrig varit vana vid några större utsvävningar och det är ganska skönt att utan prestige kunna njuta av det lilla.

Sammanbrott, Semifinal och Skitkonstig Startsida

Ibland är man så lättroad att hade nån sett en, så hade det blivit akut skjuts till hospitalet. Stekte karréskivor i kväll som vi åt tillsammans med sparris och riven Västerbottenost och det var jättegott och nästan GI-nyttigt. Allting gick bra ända till den sista biten på min karréskiva som det antagligen satt en bit brosk eller ben i. Min dåliga arm bereder mig sällan orsak till glädje, men när jag inte kunde dirigera kniven i sista tuggan utan slant och biten for all världens väg i en båge, så började det rycka i skrattmusklerna. Sedan blev det värre för jag hörde aldrig att den landade och synen när maken iförd pannlampa la sig på golvet för att genomsöka detsamma fick mig att bryta ihop totalt! Jag skrattade tills jag hade totalkramp i magen och kippade efter luft.

Försökte sedan samla mig för att åse och höra på semifinalen i Eurovision Song Contest. Efter sammanbrottet var det svårt att få den rätta feelingen för ändamålet och åsikterna om evenemanget blev nog därefter. Malena suverän och proffsig, men många av de andra bidragen hade passat bättre i nåt bordelliknande sammanhang. Jag är inte pryd, det skall gudarna veta, men varför har kjolarna krympt till hårnät? Det finns ju inget sensuellt i det? ESC har blivit en orgie av ålande, juckande, plutande och långt mer än halvnakna individer som asar omkring på scenen galandes eller kvidandes. Var det inte en "melodifestival"? Det är väl så att när melodin sviktar så får man ta hjälp av något man tror funkar. Nä fy!!
Kul i alla fall för Sverige naturligtvis, men även för Island och Finland som alla hörde till dem med kläder på, och som gick vidare till final!

Efter det spektaklet går jag in och skall kolla e-post o.s.v eftersom jag har svårt att lägga mig före 24.00 för då vaknar jag igen kl 3 och kan sedan inte somna igen! Då är startsidan helt förändrad och jag hittar ingenting!! Vem har ändrat den till mig? Utan min tillåtelse? Eftersom jag inte begriper nånting av detta, så blir jag störtförbannad när det händer! Får väl anlita min "expert" fast han oftast tycker att jag skall reda ut problemen själv! Hm!

Klockan har också försvunnit på skärmen, men jag kan tänka mig att det närmar sig läggdags ändå. Det kommer ju en dag i morgon också. En dag som jag får börja med fortsatt letande av en stycken köttbit, eftersom vi aldrig hittade den i kväll. Ja vi och vi, jag var inte i stånd att leta!

Nä, nu hör jag Freddie Wadling i bakgrunden och jag vet inte om jag fixar mer musik i kväll så det får bli natti, natti!

I morgon börjar en ny vecka..

...eller den börjar kanske redan i dag, har inte riktigt kläm på det...I alla fall så är jag angelägen om att skilja vardagarna från helgdagarna för att fortfarande kunna känna helgkänslan som en sorts frihet, trots att man inte går till jobbet. Försöker också strukturera dagarna så de blir meningsfulla. Är lite nojig med sådant, för det känns som att om jag inte går till jobb, så måste jag åstadkomma något annat som renderar värdeökning för att jag skall känna mig tillfreds.
Det är ingenting som egentligen har med rena pengar att göra, utan mer att om jag tar hand om och vårdar en sak jag hittar så att den inte förfars, eller lagar något så att det håller längre, så har jag ändå gjort nå´t! Låter säkert inte riktigt klokt, men så är det. Förmodligen den där arbetsmoralen igen!
Ändå stör det mig inte att här ser ut som ett smärre bombnedslag - det gör ju det när man (jag) försöker sortera grejor för att kasta det som absolut inte behövs. Jag vill inte påstå att det är mycket som ryker, men ibland får jag stänga för alla känslor och nästan blunda också för att vissa saker verkligen skall hamna i soporna. Ändå tornar bergen av papper upp sig runtom mig - SUCK! Nä - städa har jag aldrig kunnat, hoppas att det finns nåt annat jag kan bli ihågkommen för!

Den här förb-e förkylningen eller vad det nu är, har fullständigt tagit musten ur oss också. Optimist på morgonen, men när det kommer till middagstid, så är man så trött att det känns helt oövervinnerligt att ens tänka tanken på att göra nån större insats vad gäller arbete. Vi behövde faktiskt ha en sjujäkla arbetslust och ork nu när vi skall fixa till i huset i Holma.

Ok, lite duktiga var vi i går! Vi hade samlat ihop alla förre ägarens + våra egna gamla färgburkar och andra konstiga kemikalier och körde dem till tippen i Måsalycke. Massor av folk var där och väldigt vänlig personal som hjälpte en till rätta. Nästan riktigt trevligt på tippen alltså!

Får väl se om vi hittar nån form av krutmedel eller om det é nån som har ett bra förslag om nåt dunder som kan starta upp oss igen, det är ju liksom en del projekt på gång och tiden går jättefort.....

Stackars våra skator...



Hoppas att de lärt sig något och kan prestera ett bättre bo nästa gång.


+ och - i djurvärlden omkring oss

Plusset först! I går kväll togs hästarna in, men shettisarna kom inte fram och det var ju tur att Henning ändå gick ut och kollade dem, för Rosalita hade fölat och lyckats få fölet ner på andra sidan stengärdet. Inget unikt för nästan alla våra ston som fölat i den hagen lägger sig just där och fölen lyckas kravla sig över och vi kan inte förstå varför! Hon hade nästan 3 veckor kvar men de bryr sig inte riktigt om det ibland. Lilla Rosalina är i alla fall en ursöt pigg krabat med stadiga raka fina ben, å så var besättningen utökad med en till.....! Bra för Henning hann inte oroa sig inför fölningen heller som han alltid brukar göra.

Å så till minuset. Kommer ni ihåg att jag har skrivit förut om hur dåliga våra skator var på att bygga bo? Det var verkligen så och idag blåste hela boet ner och landade i två delar utanför våra fönster. Det fanns också en flygfärdig död unge kvar i boet. De flesta tycker säkert inte att det är något att bry sig om, men skator är lite magiska. Vi tycker om dem och har alltid kommit bra överens med dem. Lite ledsamt är det allt.

Lite tur har vi också haft idag! En stor gren av vår lönn åkte också i stormen och dask ner precis intill huset. Tack för det i alla fall!

Lilla Rosalina


Ganska värdelös BB-bild, men det var den enda hon stod skapligt stilla på...! Kommer säkert fler när stormen har bedarrat och hon kan komma ut igen!


Fortsatt snörvel

Vet inte riktigt vad det är som drabbat oss, men långdraget är det. Ont i skallen, täppt i näsan, host-host o allmänt vesna. Å inte blir man friskare av att tvinga sig till den sista kraftansträngningen för deklarationen. Det är det absolut tråkigaste jag vet och skjuter det ifrån mig varje år så länge det bara går, fast att jag vet att jag nte slipper undan!

Linda köpte en ny häst igår. Ja, här är ju ont om dem så----! Men har man en tanke om vad man vill med den och det intresse som hon har - och fallenhet - så är det säkert ok. Den biten lägger vi oss inte i och farfar passar säkert en häst till när det behövs. Magnus, Linda och Martina var och hämtade den i Fotskäl och det var förstås spännande innan de kom hem. Det är tufft att ta en ett-åring från mamman och placera i en transport för första gången och köra över 30 mil, men med häst -och transportvant folk vid ratten så var det inga problem. När "lilla" Savannah kom av här så var hon otroligt samlad och obesvärad av åkturen och den nya miljön. Ska bli roligt att se vad det blir av henne. Fjording - nä faktiskt inte!! En helt bedårande dam Arab-Vbl!
Linda, Martina och Hampus har legat i stallet i natt och sällskapat nyförvärvet. Jag var övertygad om att de skulle smyga in i natt - men nädå! Inte förrän vid sjutiden kom de hungriga och lite frusna men helt nöjda över sin insats.
Tur att Savannah kom hit igår för Farfar och Linda är på hästauktion idag! Det borde borga för att ingenting mer i hästväg blir köpt i alla fall! Jag stannar gärna hemma ( fast jag sitter över dekl) för jag har aldrig varit intresserad av hästauktioner. Jag blir bara beklämd och då är det bättre att bli därifrån. Sedan har det ju en social uppgift, och det är synd att det inte längre finns gårdsauktioner som var ett väldigt trevligt sätt att träffas, lantbrukare emellan!
Nä, på pappershögen igen så att jag blir fri från skiten!
I morgon är en ny dag!

Lite blommor till...



och närbild av vår "mossmatta" som ändå tydligen är en skön bädd för vårfägringen!

Nu é de gult i Vår Herres hage

Trots kalla nätter, så gör blommorna vad de kan för att sprida glädje - och ger samtidigt ett alldeles fullgott skäl att vänta med att dra igång gräsklipparen på ett bra tag till!



pskliljor-004

Ny erfarenhet i solen

Idag har vi gjort nåt som för oss var verkligen unikt. Vi tog var sin stol och satte oss i ett lugnt hörn på gården och vände oss mot solen. När vi suttit en stund kom vi på att det var absolut första gången vi satte oss tillsammans en stund i solen bara för att - just sitta i solen och inte göra nånting annat!! Första gången på 43 år!! Ändå var det inte utan lite dåligt samvete för att man kunde ju gjort nånting nyttigare! Hur i helsike är man funtad egentligen? Vi hade inte satt oss i dag heller om inte vi varit asförkylda och ganska mosiga. Det blev i alla fall väl en unik halvtimma eller så - jag satt faktiskt lite längre - men lyckades ändå inte hitta det rätta softkänslan som jag tror hör till solande.
Har aldrig ägt nån solstol heller, jo förresten, Henning ärvde en efter min mor (som jag inte heller tror använde den till solbad), men den hade han inomhus när han tittade, läs "sov" TV. Han hade så mycket värk att ingen annan stol fungerade. När den var uppsliten fick han en annan av min bror och svägerska som fick samma användning. Tror inte vi är så bra på det här att koppla av kanske.
Det är nog nånting vi måste lära oss, så vi får väl jobba på det - eller inte!

Andnöd och host-host

Vet inte om det var myrgiftet, rivningsdammet eller tvärdraget, troligen alltsammans kryddat med nån liten bakterie, som gett oss rejäl förkylning eller allergi eller nåt annat som gör att det piper, vi hostar å ja, ni vet........

Efter Magnus översyn av billamporna (även då parkeringsljusen som omöjligt kunde lysa eftersom lamporna som vi köpte i fjor fortfarande låg kvar i handskfacket och ingen tydligen kollade dem på Bp förra året) och bromsrören, så går förhoppningsvis bilen ett år till efter bilprovningsåterbesöket idag! Även övriga lampor som skulle lysa gjorde faktiskt det! Jippiiii!
Maken tvingade mig med, slängde av mig i Gärsnäs för att han skulle slippa handla, och jag var väl snäll och följde med för att han var förkyld, annars kunde han gott asa mjölk och vichyvattensbackar nån gång!
Jag tycker inte att jag har känt mig särskilt sjuk egentligen,  bara hostig, svullen i halsen och svårt att andas, men fy fasen vad jag blev schack i affären. När jag var klar segnade jag ner på "pensionärsbänken" där och var glad att jag fick vänta en stund och pusta innan guben kom tillbaka från stan. Ok, jag fick hjälp in med grejorna hemma i alla fall! Sedan firade vi med varsin vichyvatten! Tror att vi blivit beroende faktiskt. Har inte haft några på ett par dar och det var riktigt jobbigt att vara utan! Ja, det var väldigt vad pretentionerna sjunker med åren - känna sån lycka över en flaska vichyvatten!!

Nu har vi tappat renoveringssugen också för ett par dagar, men det är väl bara att ta nya tag igen. Det är ett stort projekt, å DYRT, men nu måste vi bestämma om vi skall satsa på det fullt ut. Vad har vi att välja på egentligen?? Tokigt att ha ett hus som inte används ju....
Får väl se vad morgondagen ger!

Duktig i veckan: Skulle väl vara att jag söker miljövänliga renoveringsalternativ då?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0